måndag 11 december 2017

1990-talet - en forskningsuppmaning

Brytpunkter är alltid intressanta. Som samhällsvetare är jag ofta väldigt fokuserad på att försöka dela in historien i epoker och tidsperioder. De mest intressanta tidpunkterna är när något förändras, formativa moment då historien skrivs om och inte minst nya sätt att se på eller göra saker växer fram. I min och mina kollegor Nicklas Håkanssons och Orla Vigsøs forskning om valaffischernas historia identifierade vi fyra epoker: 1911 - 1936 – Ideologistrid och propaganda, 1944-1958 – Folkhemsbygge och framtidsretorik, 1960-1988  – Blockpolitik och reklamestetik, 1991-2010 – Förtroendekamp och imageskapande. 

Det mest intressanta frågan är kanske hur vi identifierar som brytpunkter, vad som gör att affischerna förändras. Brottet mellan de första två epokerna är andra världskriget och skillnaderna mellan ett mer ruralt och urbant Sverige är tydliga. De andra två brotten är mer kopplade till medieutveckling. I början av 1960-talet kommer tv och det moderna mediesamhället slår igenom. Det sista brottet vi identifierar är i början av 1990-talet. Även här är det tydligt att medieutvecklingen är avgörande. I början av 1990-talet har vi fått reklam-tv via kabel och satellit, reklamradio och marksänd reklam-tv via TV4. Med andra ord är det en ny medietid som infinner sig dessa år. Sedan kommer internet och allt vad det innebär. Men första hälften av 1990-talet (liksom 1960-talet) är historiskt intressanta epoker att studera som medieforskare. Vi vet till exempel att introduktionen av TV4:s nyheter även påverkade hur Rapport gjorde nyheter. Våra affischanalyser tyder också växte fram ett nytt och lite vågat sätt att göra valaffischer på i början av 1990-talet. 

Talande för detta är givetvis de stylade bilderna av Mona Sahlin 1991, men kanske ännu mer Folkpartiets affischer 1994 där både bilder och bildtext är vågade, tvetydiga och där det till och med är svårt att veta om det ens är politik som det handlar om. Så hade det inte sett ut bara några år tidigare.




 Med andra ord så tycker jag att vi behöver mer forskning om vad 1990-talets medieutveckling gjorde med medieinnehållet (och även 1960-talets). Det är i brytpunkter som det riktigt intressanta sker. Då ligger fältet öppet för att förändra.





 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar