Inlägg

Veckans valaffisch (vecka 1) - Propagandainspektionens återblickar och spaningar

Bild
Ett valår tar sin början. En sanning i statsvetarkretsar är att opinionen inte förändrar sig särskilt mycket under själva valåret, att de flesta opinionsförskjutningar redan skett tidigare. Även om det oftast är sant behövs det ju inte så stora förändringar för regeringsskifte och om soffliggarna är många påverkar det också. Kom ihåg att under förra valdagskvällen 2022 visade de första prognoserna att de rödgröna vunnit, men ju längre valkvällen led desto tydligare blev det att regeringsskiftet var ett faktum. Vem som får regeringsmakten avgörs med några få procentenheter.   Så även om inte kampanjerna förklarar allt har de betydelse. Inte minst i kampen om verklighetsbeskrivningarna, vilka som är de centrala skiljelinjerna och vad det egentligen är som står på spel. Men innan vi drar igång med årets valrörelse. Låt oss titta tillbaka till 2022. Två frågor ställs till propagandainspektörerna. 1. Vad minns du bäst som kampanjfenomen från förra 2022 och 2. Vad tror du blir det vikt...

The return of Propagandainspektionen

Bild
Då var det valår igen. Ganska tätt mellan valen när vi har EU-val mellan valen till riksdag, region och kommun. Om politikerna skulle få igenom skilda valdagar skulle vi ha valår nästan jämt, men debatten om skilda valdagar är väl inte så het just nu?  Det är därmed dags att granska partiernas kampanjer och som vanligt gör Propagandainspektionen (dvs. Nicklas Håkansson, Orla Vigsö och undetecknad) en insats. Oftast sker med historiska referenser, även om vi då och då kommer blicka ut mot andra länder och deras valkampanjer. Trender, saker som sticker ut och "historier som upprepar sig" utlovas.  Nästa vecka drar vi igång och då börjar vi med att blicka bakåt, till förra valrörelsen och dess kampanjer. Men vi ska även sticka ut hakan och leverera några spaningar inför valåret. Vi kommer troligen ha fel, men så är det om man ger sig in i spåkulornas värld.  När jag på ett seminarium under senvåren 2022 hävdade att det nog kunde bli en del sjukvård, äldreomsorg och krisbered...

2024 - Ett forskarår utan blogg

Bild
Under 2024 orkade jag med ett enda blogginlägg. Ganska uselt, men det finns flera förklaringar. Den främsta är att jag under året dök ner i Göteborgiania och ägnade mig åt att på lediga stunder skriva om platser och gator i Göteborg. Mina inlägg delade jag på Facebook och nu tänkte jag göra en liten bok med alla 101 inlägg om Göteborg med egenhändigt skapade illustrationer. Blir ingen hit, men jag har haft kul.  Men nu är det dags igen. I det här inlägget ska jag skriva om mitt forskarår, men strax efter nyår kommer Propagandainspektionen (dvs. Nicklas Håkansson, Orla Vigsö och jag) ta över bloggen och köra "Veckans valaffisch" precis som vi gjort de senaste valrörelserna. Tanken är att vi också ska samla ihop de bästa inläggen från tidigare val, uppdatera dem och tillsammans med de vassaste spaningarna under våren/sommaren 2026 publicera dem i en bok som Timbro ger ut. Vi tycker att många av texterna är generellt intressanta som (historiska) reflektioner av svenska valrörels...

Ett tyst konsensus - ett kapitel om den svenska pandemistrategin

Bild
Som jag skrivit om tidigare så går min forskning om pandemin mot sitt slut. Ett antal artiklar som är ute på review och lite annat blir det säkert, men texter som mer explicit handlar om covid-19 är på sluttampen. Sommaren 2020 skrev Orla Vigsö och jag ett kapitel om den svenska strategin i en bok om politisk kommunikation och Covid-19. Darren Lilleker, Ionana Coman, Milos Gregor och Edoardo Novelli var redaktörer för boken. (Läs HÄR ). Men eftersom pandemin bara fortsatte ville Darren & co ha en uppdatering och strax före jul kom den nya boken Risk Communication and COVID-19 ut där Ioana Coman tillsammans med Gregor och Darren stått för urvalet av länder (bl a USA, Mexico, Ghana, Egypten, Vietnam ingår). Vårt kapitel är ett av fyra kapitel om Europa och fick namnet Sweden - The quiet consensus.   Länk till kapitlet finns HÄR . The Quiet Consensus I kapitlet går vi igenom de olika stadierna i Sveriges krishantering och kommunikation och pekar på att stödet för regeringen, myndi...

2024 - ett forskarår

Bild
När bloggen kom på 00-talet definierades de som dagböcker på nätet. I den mån bloggar ens finns kvar så ses de knappast så längre. Snarare som arkiv eller lite längre texter som inte får plats i sociala medier. Mina blogginlägg är dels av nyhetskaraktär, dvs att jag gjort något eller skrivit något. Dels krönika/kåseri om något jag råkat ut för eller funderat på. Men nu kommer mitt årliga dagboksinlägg - om forskaråret som gått. För ett år sedan skrev jag att min pandemiforskning gick mot sitt slut och så har det blivit. Men jag var i Tyskland i maj månad och arbetade om covid-19 tillsammans med mina kollegor i Illmenau i DECIPHER . Nu  medverkar jag på fyra artiklar som är i olika fas i reviewprocessen. Blir kul när det blir publicerat. Som en lite eftersläntrare skrev jag en kort sammanfattning på svenska och engelska om vårt stora MSB-finansierade kriskommunikationsprojekt KRISAMS. Det kommer nog vara det projekt jag är mest stolt över när min forskarkarriär ska summeras. Löjligt...

Journalistik i en illiberal tid

Bild
 Institutet för Mediestudier firade igår 25-årsjubileum och jag fick äran att säga några ord om framtiden. Vi var tre som spanade framåt, Olle Lidbom, Jenny Wiik och undertecknad. Medan Olle pratade om algoritmernas dominans och om det verkligen finns journalister i framtiden spanade Jenny om AI och ny teknologins påverkan på journalistiken. Mitt bidrag handlade om journalistik i en illeberal tid och talet som jag höll finns här nedan. För det mesta brukar jag bara prata på till lite bilder men den här gången skrev jag ett talmanus och höll mig till det. Man tappar lite som sång och dansman men vinner i retorisk tyngd.     På jubileet tittade vi också bakåt, hur Mediestudier grundades och tidigare föreståndare Torbjörn von Krogh och Lasse Truedson frågades ut av nuvarande föreståndare Ulla Beck-Friis. Mediestudiers ordförande Karin Hubinette pratade också och intervjuade några av dem som finansierar Mediestudieras verksamhet. I 25 år har Mediestudier initierat, finan...

Filosof för en dag

Bild
Jo, jag läste en del filosofi när det begav sig. Mer konkret så läste jag religionsvetenskap på 1980-talet och slet med Heidegger, Riceour och Kierkegaard. Lite Kant och Hegel slank väl också med. Men framförallt var det danska teologer som Johannes Sløk och KE Løgstrup som gjorde att jag vissa veckor inte trodde att verkligheten fanns. Andra veckor var den mer påtaglig.      Ett filosofiskt rum Men frågor om kunskapsteori och ontologi har alltid intresserat mig, även om jag nog var mer djup och allvarlig som 20-åring än som 60-åring. Men som sagt, vetenskapsteoretiska funderingar är spännande och därför tog det ingen längre betänketid att tacka ja till att medverka i Filosofiska rummet när SR hörde av sig. I söndags sändes programmet med titeln "Kan journalistiken och forskningen vara objektiv?" (Lyssna HÄR ). Tillsammans med Åsa Wikforss (professor i filosofi) och Staffan Bergwik (professor i idéhistoria) satt vi och pratade om objektivitetsbegreppet och dess relation...