JMG-forskare och pandemier

Inget inlägg på flera månader, vilket inte beror på att jag varit inaktiv som forskare. Orken har inte riktigt räckt till och sedan har bloggandet fallit längre ner på listan över saker jag velat göra. I dessa tider av coronapandemin känner jag återigen ett behov av att sprida en del av den forskning vi gör på JMG.

I projektet som jag arbetar med nu (KRISAMS), där vi studerar relationen mellan kriskommunikation och samhällsförtroende är aktiviteten på högvarv. Att vi jobbar dag och natt är kanske att ta i,
men dagarna är hektiska och tiden räcker inte riktigt till. Som jag berättade om i SVT:s kulturnyheter idag håller vi på med att forska
om både mediernas bevakning av pandemin och hur medborgarnas
syn på samhällförtroende påverkas av krisen. Vi har givetvis inga data än, men några reflektioner jag gjort handlar om hur krisjournalistiken förändrats - som jag berättar om i inslaget - och hur den också skiljer sig från hur svinfluensan bevakades. Det senare får bli en teaser till nästa inlägg.

Jag vill istället börja med att pusha för den forskning som letts mina kollegor på JMG vid tidigare pandemier. Marina Ghersetti och Tomas Odén har sedan 00-talet studerat mediernas bevakning av olika kriser och då även pandemier och smitta. Det finns tre rapporter att ladda ner och förkovra sig i för den som är intresserad. En om fågelinfluensan, en om svininfluensan och en om ebola.

Alla tre är finaniserade med forskningsanslag från MSB och ger en bra bild av hur svensk krisjournalistik ser ut när det handlar om pandemier och smitta.

Här är länkarna till de tre böckerna/rapporterna

När hoten kommer nära
Pandemin som kom av sig
Ebolahotet

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Den blomstertid nu kommer.... Veckans valaffisch v.28

Bild
I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc
Läs mer

Fyra spaningar i invasionens skugga

Bild
Den 24 februari 2022 invaderades Ukraina av Ryssland. Kriget har nu pågått i snart en månad och Putins förhoppning att invasionen skulle avslutas snabbt hade ingen relation till verkligheten. Ukrainas armé och hela det ukrainska samhället har bjudit på hårt motstånd, trots terrorbombning från den ryska armén. Jag har inte direkt forskat om krigsjournalistik, utan har mer som allmänt berörd medborgare och intresserad medieforskare följt rapporteringen från Ukraina och den kamp om verklighetsbilder som alltid sker i samband med konflikter. Att krigets första offer är sanningen är som så ofta tidigare också relevant i informationskriget under den ryska invasionen av Ukraina. Fyra spaningar I inlägget ska jag lyfta fyra spaningar som slagit mig när jag följt bevakningen och mediedebatten. Inte direkt baserat på egen forskning, utan snarare reflektioner som snurrat runt i mitt huvud när jag följt krigsrapporteringen. Jag ska vara ärlig och erkänna att jag absolut inte trodde Putin skulle an
Läs mer

Vem gynnades av valbevakningen - en fråga om AB-index?

Bild
Nycketal! Finns det något bättre? En siffra som sammanfattar stora datamängder och kan jämföras över tid eller mellan olika saker. Nyckeltal är givevis en förenkling, men ger en tacksam överblick. I vår bok om valrörelsen och nyhetsmedierna som släpptes förra veckan ( VALET 2022 - Politiken, medierna och nyhetsagendan - ladda ner HÄR ) finns ett nyckeltal som ofta får sammanfatta hur medierna bevakade valrörelsen - AB-index. Vad är AB-index? Måttet skapades av Kent Asp som i alla böcker och rapporter om mediernas valrapportering sedan 1979 redovisat hur AB-index faller ut för regeringsalternativ, partiledare och olika partier. Medieredaktionerna har ofta visat stort intresse för måttet och tagit det som intäkt (om det visar balans mellan höger och vänster) till att rapporteringen varit bra. Om det visat på en mer gynnsam behandling av vänster- eller högersidan brukar kritik riktas mot att undersökningen inte omfattar all rapportering av valet som gjorts (online eller i andra program).
Läs mer