Veckans valaffisch v 40

När blev socialdemokraterna socialdemokraterna? Ja partiet har ju sedan starten 1889 hetat Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, men på valaffischerna har fokus över tid förflyttats från "Arbetarepartiet" till "Socialdemokraterna". Gränsen är dock inte knivskarp. Fram till i början på 1930-talet kallas partiet nästan uteslutande för "Arbetarepartiet" på valaffischerna. Visserligen förekommer kombinationen "Arbetarepartiet Socialdemokraterna", men det är mycket ovanligt. Under de kommande årtioendena blir det vanligare och vanligare att partiets benämns som just "Arbetarepartiet socialdemokraterna". Oftast skrivs dock beteckningen "Arbetarepartiet" i större bokstäver än socialdemokraterna. I takt med att folkhemsbygget fortskrider och väljarbasen för partiet breddas försvinner också benämningen "Arbetarepartiet" mer och mer och i slutet av 1950-talet är den helt borta. Då har Arbetarepartiet blivit Socialdemokraterna.

Kommentarer

  1. Unknown27 juni 2016 14:01

    Hi, Bengt,
    It might be hard to remember after so many years, but do you remember where you found the 'Arbete åt Alla' print? I would like to include the image in a book and must find the copyright holder (or, confirm that there is no copyright holder)

    Please respond to my work email: david.stuligross@nias.ku.dk

    Yours sincerely,

    David Stuligross
    Nordic Institute of Asian Studies
    Copenhagen

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Affischkampen vid extravalet 1958

Bild
Extraval? Vi får väl se. Det är iallafall inte något som vi svenskar är vana vid. Fyra gånger tidigare har det skett: tullstridsvalet 1987, bondetågsvalet 1914, demokrativalet 1921 och senast 1958 då ATP stod i centrum. Det är mer än 60 år sedan och då gällde det också en vänster/högerfråga. Fast ärligt talat var pensionsreformen mycket mer central än vad frågan om marknadshyror är denna gång. Majoriteten av dem som fällde regeringen idag är ju egentligen för marknadshyror. Så den här gången är det knappast troligt att den fråga som kansker utlöser ett extraval också kommer prägla valrörelsen, utom möjligen för Vänsterpartiet.  Gör vi en genomgång av valaffischerna 1958 fångar de in många av de retoriska grepp som används på valaffischer (exempelvis parafrasen och negative campaigning). De flesta har pensionsfrågan i centrum. Socialdemokraterna tog fram den klassiska affischen med "gärna medalj, men först en rejäl pension".  Högern (Moderaterna), gjorde en parafras med samma
Läs mer

Varför skulle myndigheter inte berätta allt de vet? En liten undersökning med en hypotetisk fråga

Bild
Våren 2020 ställde vi frågor i SOM-institutets coronaundersökning, där ett de svarande fick frågor om pandemin. Vi hade med frågor om man litade på att myndigheterna berättar allt de visste om viruset. Utöver det ställde vi en hypotetisk fråga om vad skälet i skulle kunna vara om myndigeter trots allt höll inne med information. Vad vi då såg var att de flesta trodde att vi medborgare fick reda på allt (65 procent) om viruset. De resterande trodde, i olika utsträckning, att myndigheterna då och då dolde information. På svaren om vilka dessa skäl kunde vara visade det sig att de med allmän misstro till myndigheters sanningsenlighet oftare menade att skälen var att de "inte hade kontroll", "att de skyddade sig själva" eller att tystnaden var ett sätt att "skydda regeringen" Våren 2021 ställde vi dessa frågor ännu en gång för att se om det fanns några förändringar när pandemin pågått i ett år. Ett år då vi översköljts av krisinformation från myndigheterna. Vad
Läs mer

Public service är en prefekt måltavla i kulturkriget

Bild
Jo, den som vill kolla kan se att jag var med och skrev remissvar på förslaget om att finansiera public service med "medieskatt" och menade att det var rimligare än det gamla systemet med mottagaravgift. Jonas Ohlsson, Nordicoms föreståndare (min medförfattare) och jag tyckte förslaget verkade vara vettigt, inte minst eftersom medietekniken sprungit ifrån den gamla modellen med mottagaravgift. Men vi tryckte också på risken att attackerna mot public service kunde öka eftersom avgiften inte var något som skattebetalare - ens i teorin - kunde välja bort.  Vi fick tydligen rätt där. Attackerna mot public service har intensifierats de senaste åren. Nu beror det ju knappast på den nya finansieringsmodellen i sig utan ska framförallt ses som en internationell trend. Kritiken mot traditionella medier i allmänhet och public servicemedier i synnerhet har svept över västvärlden i takt med att den sk GAL/TAN-dimensionen fått större avtryck i samhället. I och med att medieavgiften inte g
Läs mer