Bengt Johansson

Om "semester" kommer att dyka upp i 2018 års valrörelse, kan man vara nästan säker på att det är i samband med klimatfrågan: hur kan vi åka på semester med gott samvete, det vill säga utan att belasta miljön på ett oansvarigt sätt? Kanske Vänsterpartiet lyckas få in frågan om arbetslösa, utförsäkrade och andra som inte har råd att åka någonstans på semestern, men det är nog också så långt det går att dra in semestern i dagens politiska debatt. Annat var det förr. 1948 gick Socialdemokraterna till val på kravet om tre veckors betald semester för arbetarklassen, och 1960 var det på kravet om fyra veckor. Däremot verkar kravet på fem veckors semester - något som infördes 1978 - inte ha satt sig spår i valaffischerna. 1948 handlade kravet på tre veckors semester helt entydigt om (industri)arbetarna som svettas i verkstäderna och fabrikerna, med sammanbiten min och medvetenhet om deras klasstillhörighet, medan drömmen om att kunna vara ute i solen och den friska l...

I två dagar på rad har jag varit med i radio och pratat om blommor och politik. Lyssna här . Skälet är givetvis de svenska partiernas förkärlek till blommor som logotyper. Som jag skrivit i en tidigare bloggpost är blomsterspråket på väg bort från svensk politik. Från genomslaget under 1980- och 1990-talet då alla riksdagspartier förutom Moderaterna skaffade dig blomsymboler väljer flera partier bort blommorna som partisymboler. Liberalerna ersatte blåklinten med ett L och vitsippan försvann till förmån för förkortningen KD hos Kristdemokraterna. Feministiskt initiativ skaffade aldrig någon blomma utan använder förkortningen F! som logotype. Vi har skrivit om blomsterspråket i boken Politik i det offentliga rummet , där logotyper slog igenom i och med en ökad professionalisering av kampanjerna på 1960-tal et. Men då fanns det inga blommor alls. Även om både Socialdemokraternas ros och Centerns fyrklöver funnits med som symboler för partierna användes de inte på valaffischerna. Soc...

Kommersiella aktörer har alltid förstått att utnyttja en aktuell situation för att sälja sina produkter. Därför är det inte förvånande att även ett riksdagsval används i reklamsyfte. Historiskt finns det gott om exempel på detta, som när man låter igenkännbara politiker uppträda i tecknade annonser för cigaretter - förmodligen utan deras godkännande. Dessa två exempel kommer från valkampen 1911, med Socialdemokraternas Hjalmar Branting och (förmodligen) den borgerliga Eric Trolle: Även restaurangen Djursholm hakade på valtemat på 1940-talet:    Reklamen är ett tydliga exempel på att konsumtionssamhället bygger på konsumentens "fria val", och att konsumtion och politik smälter ihop som två exempel på samma sak, nämligen valfriheten. Att ha rätten att fritt välja bland tillgängliga politiker är samma sak som att fritt kunna välja mellan tillgängliga varor. Det finns mycket kritik av användandet av kommersiell marknadsföring inom politiken (po...