Bengt Johansson

Yttrandefrihet är laddat även i Sverige, kanske inte som princip, men som praktik. För de allra flesta håller med om att alla ska ha rätt att yttra sina åsikter, att yttrandefrihet är centralt för demokratin, åsikter ska bemötas med argument etc. Men när det sedan kommer till att konkret hantera yttrandefrihet blir det annat ljud i skällan. Då pratas det om att man inte ska "missbruka" yttrandefriheten genom kränkningar eller alltför elaka påhopp. Det här går givetvis inte ihop. Villkorad yttrandefrihet är värd ganska lite. Antingen får man säga vad man vill eller också får man inte. När lagstiftningen sätter upp gränser för vad som får sägas eller inte börjar vi få problem, vilket vi redan har i gällande lagstiftning i Sverige. Vi har begränsningar för yttrandefriheten kopplat till upphovsrättslagar, uppvigling, förtal, olaga hot, spioneri, barnpornografi och olaga våldsskildringar. Visst finns det goda skäl för dessa inskränkningar, som också stöds av Europakonventionen. Me...

Forskare är precis som alla känsliga för de vindar som blåser. Samhällsvetare kanske mer än andra. Just nu är mina kollegor som forskar om skandaler alldeles till sig om the phone-hacking scandal och nedläggningen News of the World. Är man på konferens i England handlar en stor del av debatten om just denna skandal. Inte så konstigt kanske. Forskare om samhällsfrågor fokuserar ju gärna på det som det snackas om (Wikileaks har också fått extremt mycket medieforskaruppmärksamhet). Men det finns ett problem och det handlar om när vi söker efter det typiska, efter generella mekanismer. Då passar dessa extraordinära händelser sällsynt illa. Jag ska förklara. Om man vill försöka förstå skandalers mekanismer ska man inte titta på allt som hänt i kölvattnet efter avslöjandena i England. Detta eftersom händelserna är så speciella att de går över alla gränser av det vi tidigare känt till.Vi ser inte det typiska utan det avvikande. Ungefär samma problem har vi med 9/11. Mycket av krisforskningen...

Att öka intresset för en produkt genom att släppa lite teasers är ett välkänt marknadsföringsknep. Berätta lite om vad som ska komma och vi blir alla lite mer sugna på att köpa produkten. Men den kommande Zlatanboken har det väl slagit alla rekord? Det har i princip inte gått en dag utan att det lagts ut nya avslöjanden från boken, som också kommenteras av de inblandade. Problemet blir ungefär som med Patrik Sjöbergs bok. Är allt redan avslöjat i förväg är det inte särskilt kul att läsa boken. Då kan man istället ägna sig åt sådant som inte redan tjatats sönder i offentligheten. Börjar med Bengt Ohlsson bok om Johnny Ramone.

Idag publicerades en ny krönika (har höjt publiceringstempot efter avslutat prefektskap). Baserat på en presentation jag hörde på konferensen i Madrid skriver jag om hur den inom medieforskningen ganska slitna tangometaforen, om att nyheterna som en dans mellan källor och journalister måste revideras. Det är numera en tango för tre. Läs krönikan här .

Nu var man färdigpresenterad och klar. Fick bra respons på mina valaffischer och här kommer en sista rapport från den sista sessionen (säg inte att vi latar oss när vi slutar halv sju på fredag kväll). 15) Från ett forskningsprojekt som undersöker politiskt kommunikativa kulturer (där Nicklas Håkansson är den svenske representanten) presenterade Eva Mayerhöfer lite resultat som kommer i en kommande bok. Projektet har gjort omfattande intervjuer med mediaeliter och politiska eliter i de undersökta länderna, där de svarat på frågor om hur de upplever det politiskt kommunikativa systemet. Det finns många resultat, men en intressant är att eliter i de nordiska länderna upplever att medierna har större makt än dem i Sydeuropa. 16) Stefan Kolb och Sunje Paasch-Colberg presenterade forskning om "media attention cycles". Ett paper som fokuserade på metodologiska problem. De tittar på hur biltrafik som en miljöfråga tas upp i England och Tyskland från 1965 och framåt. Mest presentat...

12) Hannah Middendorf från Munster hade gjort en komparativ analys av hur EU-parlamentsvalet bevakades i nyhetsmedier i olika länder (Tyskland och England). Slutsatsen var att det blivit mer horse-race och fokus på tävlingsaspekter av bevakningen. Tittar man på hur journalister bevakar är det tydligt att utrikeskorrepondenter mer tenderar att ha en europeiskt perspektiv på bevakningen, medan reportrar på hemmaplan har ett mer nationella perspektiv. Slutsatsen är dock att på det stora hela skapar inte EU-val en europeisk offentlighet. 13) Inom amerikansk forskning finns forskning som visar att människor som politiskt orienterar sig åt höger i högre grad menar att fattigdom är individens eget fel jämfört med människor med vänsteråsikter. De senare menar snarare att fattigdom handlar om samhällsfaktorer och vill inte skylla människors fattigdom på dem själva. Mark Harmon analyserar ett antal olika internationella studier som alla visar att denna form av förklaring är generell. Människor ...

Back on track. Efter att ha sett en fantastisk flamencoshow igår kväll (jag fick inte dansa), är det dags för dag 2. I eftermiddag ska jag presentera ett paper där jag analyserar negative campaigning på svenska valaffischer (socialdemokratiska och moderata) från 1911 till 2011. Men först är det andra som pratar. KEY NOTE Barbara Pfetsch gav konferensens key-note. Hon tog upp komparativ forskning som en utmaning och menade att komparativa perspektiv nu gör att den amerikanska dominansen att brytas. Det är inte längre USA och resten av världen. Hennes poäng var att vi måste förstå olika politiska kommunikativa system för att komma vidare. Att analysera politiska kommunikativa kulturer (vilket är ett av hennes forskningsfält!) och flernivåanalyser. Med det senare menar hon också att nationalstaten som självklar utgångspunkt för mediastudier måste ifrågasättas. Både regioner som går utöver nationalstaten (stora regioner) och som är mindre (subregioner, etniska grupper, elitstudier) behö...